underbarakatter

Alla inlägg under november 2016

Novemberbrev från Madde

Av underbarakatter - 30 november 2016 18:30

Här kommer ett brev från klubbens kassör Madde, som speglar en kattälskares vardag!

Hej,

När jag 2012 hade köpt min första raskatt skulle jag aldrig kunna tänka mig att jag 4 år senare skulle stå här med 7 katter och att jag på en månad skulle betala nästan 600:- på en produkt som tar bort lukten av kattkiss.

Inte heller att mina katter skulle ha en hel arsenal av schampo som tar upp större delen av vårat badrumsskåp. Eller att jag skulle köpa en borste till katterna som kostade strax över 500:-.
Så mycket har aldrig en av MINA borstar kostat.

Några tusen kronor varje år lägger jag på anmälningsavgifter till utställningar. Ungefär lika många tusen kostar hotellnätter när man reser lite längre till en kattutställning.
Försäkring för katterna kostar den med. Kattmaten kostar, kattsanden kostar… Har man 7 katter, varav 6 är fertila, lägger man också ca 1500:- per år på Feliway.
Nu har jag en kattkull hemma. De ska vaccineras och chippas, hankattägaren ska ha sin ersättning för hanen, stamtavlor ska betalas, och så kommer det att kännas som de äter oss ur huset stundtals.
Jag och min familj bor på landet. Vi har 7 katter, en liten hund, samt en stor hönsgård med ett 30-tal tuppar och höns. Hunden vaktar gården och skrämmer bort rovdjur på dagtid. Hönsen tackar honom genom att låta honom sno ett ägg då och då. Ägg finns det gott om och det är min och hönsens deal, jag ger dem mat och husrum och ser till att de har det bra och de ger mig ägg som tack.

Katterna… ja vad gör de egentligen…? De tar de bästa platserna i soffan, sträcker ut sig mitt på köksbordet, ligger i kattgården och lapar sol.
Ibland är det någon som har kräkts (gärna på en matta), och ibland är det någon som bestämmer sig för att kissa. Inne. På en vägg. Eller i en säng. Eller på spisen. Eller mitt på ett golv.

Trots detta har jag kommit fram till att just katterna har några av de viktigaste uppgifterna här i det Olssonska hemmet.

De ”hjälper” dottern med läxan, legobyggandet, och är ofta statister i diverse rollekar med dottern och hennes kompisar. Några har som uppgift att spinna mjukt och sövande vid läggdags, någon annan ser till att fötterna hålls varma hela natten. Är det en kall natt tar någon på sig uppgiften att vara ”pälsmössa”.
Sjuksyrror är de också, allihopa. Man hinner knappt nysa innan det sitter en katt i knät och undrar om man inte borde ta det lite lugnt och lägga sig i soffan en stund..? Kanske med en kopp varmt te?
Är man lite ledsen och deppig fungerar de som antidepressiva pälsbollar och invaderar ens personliga utrymme med lite kurr, lite nospussar och en tass på armen och ger sig inte förräns molnen skingrats och humöret vänt. Då går de vidare till nästa jobb.
Kanske har någon spillt lite mjölk på bordet som måste slickas upp?
Sitter det en mus under köksskåpet som måste jagas ut??
Kan det ligga gamla matrester i slasken som är helt ätbara?
Surrar en fluga enerverande i fönstret och måste ätas upp?
Var det längesedan någon kräktes på mattes favoritmatta?
Alla är de olika och alla har de sina helt egna och knasiga personligheter. De tar plats och tid men i utbyte så påminner de oss om att ibland ska man bara sitta ner, med en katt i knät och lyssna på dess lugna kurrande medans man klappar den.
De gör så mycket för mitt välbefinnande de här katterna. Alla 7! Och tack var dem har jag också fått många fina nya vänner som jag träffar på kattutställningar, och i andra kattsammanhang, landet runt. Vänner där det gemensamma intresset för katter ibland är det ENDA gemensamma intresset, men ändå lyckas ena och sammanföra så många människor.

Ernst sa en gång att ”när en katt lagt sig i ett rum finns inte så mycket mer för en inredare att göra där”.
Och jag säger att när en katt kommer och lägger sig i ens knä för att bli klappad, finns det inte så mycket mer man kan göra. Det är bara att tacka. Och klappa.

Med vänlig hälsning,
Madelene
Kassör Uppsala Kattklubb

Allmänt

Dela · Kommentera

Hur blir man kattägare egentligen!?

Kommentera

Av underbarakatter - 29 november 2016 17:45

Jag har tänkt mycket hur gemene man blir kattägare egentligen!?

Det känns som det ofta är en slump vi kattägare från början "blev med katt". Det kan vara en hittekatt, dvs en katt som helt enkelt flyttar in hos en familj för att den inte har något hem, det kan vara en omplacering, det kan vara ett besök hos någon som råkar ha kattungar osv. För min egen del var det en slump. Jag visste om/kände till katter, vänner till mig hade katter - och visst var de söta men jag blev ingen kattägare av den anledningen. Nedan följer min historia om hur jag blev kattentusiast. Idag hade jag kanske handlat annorlunda då katten var så ung.

Harald, katten som startade mitt kattintresse!

Visst hade jag träffat på katter tidigare, men jag hade nog inte förstått hur underbara de är - förrän jag träffade Harald. Som för många andra, skedde det mötet av en slump, en tillfällighet. Det var under min utbildning till husdjursagronom, då vi var på ett studiebesök på en mjölkkogård, en rätt stor sådan. Helt plötsligt kom en ung tjej farande, med gråten i halsen till gruppen studiebesökande studenter och sa "snälla, kan någon ta nån kattunge NU, för annars slår lagårdsförmannen ihjäl dom". Först då blev jag varse om att på hennes späda axlar, klängde tre mycket unga katter, två svartvita och en vitsvart. Som i trance hörde jag en röst säga - "den enda jag kan tänka mig är den vitsvarta" och sen insåg jag att det var jag som sagt dessa ord, vips var jag kattägare. På den tiden var jag inneboende hos en studiekamrat, och vi kom överrens om att äga katten tillsammans. Varannan helg följde Harald med mig hem, varannan följde han med Eva hem.

Harald var tok på för ung att ta ifrån sin mamma, vilket vi snart insåg. Han var totalvild, och använde sina klor friskt. Eftersom Harald inte hade någon kattunge att busa med, förstod han inte hur sylvassa klor han egentligen hade. Glömmer inte julen, då jag hade Harald, han var runt 6 månader och min pappa såg ut som han hade varit i ett rejält krogslagsmål efter Haralds härjningar på näsan!!!

Då Harald var mogen för kastrering, vägrade min studiekamrat att kastrera honom, och jag ville inte ha en okastrerad hankatt i min lägenhet (jag hade fått en tvårummare!) så då kom vi överrens om att han skulle flytta till hennes familj i Dalarna, och få gå ute. Harald var med om en bilolycka, fick käken skadad men den läkte ihop mha veterinär och ståltråd. En kort tid senare "försvann" Harald. Han blev ca två år gammal.

Allmänt

Dela · Kommentera

Första advent!

Kommentera

Av underbarakatter - 27 november 2016 17:15

Uppsala Kattklubbs styrelse önska alla en riktigt glad första advent!

Vill påminna er om att imorgon är det första anmälningsdagen till NERK:

Anmälningstid 28 nov – 27 dec 2016 Alla anmälningar är bindande. Svenska utställare ombedes att använda on-line-anmälan http://minakatter.sverak.se Handledning finner du på www.sverak.se. Du som ej kan anmäla online skickar till mig. Anm avg. insättes på Bankgiro: 179-7059 Alternativt Swish till nr:1232184968 Kattens regnr, ägare, telnr och utställningsdag måste framgå av betalningen. Återbetalning efter anmälningstidens slut endast mot av SVERAK godkänt veterinärintyg enligt utställningsreglerna § 1.15, minus administrationskostnad på 50 SEK.

http://www.nerk.se/images/utstallning/inbjudan_filer/internationella/inbjudan_jan2017.pdf

Allmänt

Dela · Kommentera

Underbara Katter Uppsala Kattklubb

Kommentera

Av underbarakatter - 20 november 2016 12:57

Hallå!

Vi i styrelsen har kommit på att pröva en blogg i Uppsala Kattklubbs regi!

Syftet med denna blogg är att informera om aktiviteter, utställningar, presentationer av oss i styrelsen osv. Men tanken är också att ni medlemmar ska kunna presentera bilder på era katter, titelkatter, katter som tagit BIS osv.

Ni kan kontakta mig via mail marianneeriksson@telia.com